Rätan eller Räkan? mmm...
Rätan kom vi äntligen fram till efter 4 mils härlig, mysig, gullig, underbar stakning på raksträcka. Wohohoho! Tacos såhär på en torsdag har förgyllt våran afton såsom lite disco och orning och reda - fixning av bussen (se hur länge det håller sig) Alla barn är på strålande humör och våra kläder lär bli riktiga torrisar efter våran upphägning på en 20 meters lina (inte Barbro)
I morgon blir det å kötta på bort till Svenstavik som första etapp...på tal om etapper...Alla ni läsare borde ju alla undra samma sak. hur går en etapp till? Å eftersom vi har ett sådant öppet förhållande ska vi nu berätta denna lilla hemlighet:
Gottpåsen är det viktigaste under etappen och är det som håller oss vid liv, därför fylls den på med rediga gosaker typ torkad frukt och annat nyttigt och supergott (läs: kexchoklad,plopp,sockerbitar, koffeintabletter och brylepudding som är hur praktiskt som helst att ha i vätskebältet)
Sedan är det dags att ge sig iväg och hoppas på att någon inte redan ätit upp all brylepudding. Ordningen på ledet är slumpvis ordnad efter humör men dagens led leddes av Sumpelisum och Marleninen (kaffedopad finska). Motvinden verkar ha en viss påverkan då vi hör denna dialog mellan stockholmarn' och finskan:
Stockholmarn' - Titta där är en tågräls!
Finskan - Ååå, ska vi gå och lägga oss?!
Stockholmarn: - Nä det behövs ju inte, vi har ju massa rep och hänga oss i...
(Sista milen hittade vi finskan och stockholmaren längst bak i ledet...ingen vet varför)
Att ligga längst bak i ledet innebär impulser hela vägen (gummibands-effekten) och massor av mysiga gaslukter från resten av eliten längre fram som tryckt i sig lite för många katrinplommon.
När man ligger i mitten av ledet har man lite för mycket tid över att kolla på annat som rövar och kyrkor, mittensnacket gick ungefär såhär mellan Barbro och Korven i Överhogdal:
Korven (får syn på en kyrka): -Den där kyrkan lär väl inte användas så ofta!?
Barbro svarar: - Om jag bodde här skulle jag fan be till gud varje dag!
I övrigt säger man aldrig förlåt om man kör på någons utrustning under resan utan man måste ge personen en komplimang, typ en sånhär:
- Vilka fina trosor du har (M....arlene)
- Vilken fin tånagel du har!
-Vad snygg du är i håret!
-Vad dina fötter framhävs fint i dom där skorna!
Burr- Burr (Bulgur) åt Marlene för övrigt för första gången idag, få se vilka kulinariska nyheter hon upptäcker i fortsättningen!
Nu ska vi decka i tälten och drömma om asfalt.
Hälsningar från ditt myggmedel på norrlandssemestern!
Kändiskoll
......Snart lär vi börja åka i solbrillor och utklädnad, bilar tutar och älgar förföljer oss och tidningar skriver spaltmetrar.
Vi vet att ni vet att vi vet att det är kul!
Om ni inte redan är premenuranter av Ljusdals Posten kan ni ju även klicka er in på "www.skidsport.com" och läsa mer om världens tuffaste brudar.
Övrigt har vi fixat bilderna till tidigare inlägg så titta och njut!
Morgonstund har Marlenes rosa fötter i mun
Det var efter en varm och mysig natt med stormvindar från det närliggande havet Ljusnan som vi vaknade upp i våra tält. Frukost beståendes av litervis med yoghurt och mackor med räkost proppades i samtidigt som solen flashade sig och mätta och glada plockade vi ihop allt....två effektiva timmar tog det!
Nu sitter vi knappa 3 pigga mil senare på Yttehogdals Wärdshus där vi har proppat i oss några kilo mat på deras lunchbuffé. Å badat har vi också gjort...himla varm och härlig badsäsong dom har här uppe i norra Hälsingland, Härjedalens kommun, Jämtlands län! "aaa det är ju nästan som isvak här" skrek Lag Syd (Barbro och Bullen) när dom doppade tån.
Funderingar inför fortsättningen:
Ska Marlene få se någon björn?
När ska Linas feta vattenblåsa övergå i blodblåsa?
När ska Tisan skicka nästa sms där han säger att han saknar oss?
Kommer Anna å hitta godispåsen som vi gömde?
Vem drar första vurpan?
Vems trosor ska vi skratta åt på nästa pass?
The next etapp går mot the Rätan och förhoppningsvis en camping where vi can nunna pillow.
Puss å hej skavsårs-spray.
(vi jobbar med bildmaterialet)
Rapport inifrån tältet efter 6,5 mil.
Tält-Teknik
Bullen och Koven
Världens gladaste Sumpan
Down by the river
Efter stoppet vid Lassekrog gav vi oss av (fulla på socker) på en flamsig etapp påväg mot Kårböle. Aldrig har vi skrattat så mycket på ett rullskidspass kan jag lova men personen som vi skrattade mest åt vill inte tillkännage sig själv i bloggen, men vi kan avslöja att hon börjar på M och slutar på arlene...inga namn nämda.
Morgondagens första etapp går mot Ytterhogdal där vi ska äta och senare Rätan där vi ska slå läger. Men det är en annan dag och klockan ringer och plinger kl 07.30 i morgon bitti så nu är det dags att sova.
VÅGA SNARKA, TUFFT ATT SOVA GOTT!
ajökens krökens
Lassekrog. kan man bo här?
Helt enligt planerna drog vi glada och pigga kl 11 (en timme hit eller dit) från ett soligt ljusdal där lärarna stod och grät, speciellt våran handledare Tisan som kommer att sakna oss innerligt!
Första 2 milen till Färila roade vi oss med en "bil-lek" som gick ut på att man slumpvis fick ett bilmärke var som man sedan skulle räkna hur många bilar av just det märket man mötte. först till 5 vann.
Monkan fick mercedes och ropade glatt "ska det va så ska det!" och Malin Eriksson skulle troligtvis inte vinna vm i att känna igen bilmärken då hon frågade Monica vad hon hade för bilmärke genom att säga: "hade du mercedes eller merca....eller är det samma sak?!" Wolksvagen-bilar fick även smeknamnet "OLW-bilar" av miss Eriksson.
Efter dryga 4 mil sitter vi nu och tar igen oss i Lassekrog där vi har hittat en otroligt skön dusch och mysiga bänkar och tallar eller kanske granar ( den gamla orienterings-räven Sumpan är inte riktigt säker)
Nästa etapp där vi lägger läger för natten med våra spännande tält (ingen har riktigt koll på hur dom fungerar) blir outside Kårböle (eller Kålbulle som vår kära stockholmska uttrycker det)
sockersötadsyltpåpannkaka.
Allt och lite till och massa mer.
Dagen då vi slog i rekord att göra mest saker samtidigt (igår den 18) började med att en viss lagmedlem vid namn Sofia Lind fixade det efterlängtade KÖRKORTET!:D grattis krattis plattis på det! Som present fick hon en trisslott av hennes sambos för å se om turen skulle hålla i sig, men icke ett endaste korvöre blev det men man kan ju inte lyckas med allt.
Dagen fortsatte med Sumpans storkok av lasange till äventyret, intervju med lokaltidningen, besök i fotostudion, hämtning av röda faran (våran full-utrustade buss) och besök av Louice "Lowis" Järveryd, världens bästa maskinist och webbdesigner som fixade bloggen redo inför balen.
Vi och bloggen tackar henne innerligt för allt handlar ju faktiskt om utseende här i världen...
Fotostudion
Packning av viktiga saker
...som sagt viktiga saker!
Å kom ihåg att riktiga kvinnor äter stavspetsar till kvällsmat!
Kl 10.00 börjar äventyret!!!!!
Vi synes,höres och störes på en väg nära dig!
Saker man inte visste att man behövde
Nu är vi tillbaka efter inhandling av "bra och ha" saker. Det började bra med praktiska saker som plastlådor och plastpåsar och slutade med myggmedels- våtservetter, partypangare med confetti och såklart massa kexchoklad och plopp.
Nu ska vi äta upp oss några kilon med hemmgjorda kötbullar och kom ihåg att:
"Ät varje måltid som om det vore din sista"
Mmmmm...mat
Gottisen Sofia Lind
Här följer våran lista på mat som vi har med oss än så länge:
jorgubbskräm
müsli
bulgur
pasta
lättdryck
havregryn
dexrtosol
nyponsoppa
blåbärsoppa
pastasås
tomatsås
fruktkonserver
torkad frukt
knäckebröd
juice
solrosfrön
sylt
choklad
champinjoner
tacosås
kryddor (kanel,salt,oregano,svrtpeppar)
sportdryck
ballerinakex
tacobröd
veg. tacoköttfärs
bröd & bullar från Loosbagarn'
Än så länge består maten mest av kolhydrater i form av socker å det gillas starkt!
Fortsättning följer... så se upp alla mataffärer!!!
Välkommen alla monsterdiggare!
På Onsdag är det dags!
Undra hur många varv hjulen kommer att rulla innan vi är framme... det kanske vore något att räkna ut!
Säkert mer än tusen i alla fall... Vilken tur att vi har Marlene som så gärna räknar ut svåra saker.
Tillbaka till verkligheten.
Vi kanske ska berätta ett och annat om vilka vi är och vad vi håller på med och vad i hela fridens vi har planerat att göra.
Den 19 augusti ska vi, sex stycken skidåkerskor från skidgymnasiet i Ljusdal starta resan på rullskidor från Lightvalley i Sverige till Meråker i Norge.
Detta är vårat projektarbete som vi har arbetat med under våren och sommaren och som nu äntligen ska gå av stapeln. Varför gör vi då just detta?
Ja det kan man ju undra!
Vi tyckte att det skulle verka som en rolig utmaning att se hur mycket kroppen tål och hur vältränade vi egentligen är .
På vägen kommer vi även att hälsa på vid Åsarnas och Järpens skidgymnasium och vårat slutmål på resan är Meråkers skidgymnasium och högskola där vi ska stanna i två dagar.
Dessa pajsare har vi i laguppställningen:
Lina Hultin, Garphyttans IF
Sofia Lind, Hudiksvalls IF
Anna Lindmark, Sundbybergs IK
Monica Wiklund, Hybo AIK
Marlene Persson, Hudiksvalls IF
Malin Eriksson, Söderala AIK
Vi vill redan innan resan passa på att tacka alla som har hjälpt oss med förberedelserna.
Man ska inte ropa hej innan man rullar över bäcken, som man brukar säga men vi är hjärtinnerligt tacksamma för all hjälp ska ni veta.
Vår handledare till lika coach Tisan.
Alla är mycket välkomna att hejja på oss längs vägen eller kontakta oss på våran mail: [email protected] om ni skulle undra något eller komma med några tips.
Nu ska vi gå och be till asfaltsguden och handla på oss massor av nödvändiga saker som mat, plåster och toapapper.
Tjingeling korvring!
