Allt har en ände, men korven den har två...
Vi rullar till Norge
Hej igen såhär nästan en vecka efter stormen!
Hem, ja det kom vi efter världens styrkeprov då vi vann VM i att byta tåg tre gånger med mest packning. Publiken var stor och hejjade glatt och gladast var konduktörerna på tåget från Meråker som hjälpte oss att vinna tävlingen. Tummen upp för glada norska tågvärdar! 9 timmar senare landade vi slutligen i Lightvalley där vi hade en timma på oss att springa till lägenheterna, packa ur, packa om och slutligen packa i bussen som tog oss till Harsa och vårat åriga träningsläger mitt i dom vackra hälsingska skogarna. Lördagen bjöd på ett långt löppass och styrkeövningar och söndagen besod av ett rullskidspass på 4,5 mil hem till Ljusdal (igen) och ett snabbhetspass på eftermiddagen. Veckan i övrigt har bestått av tester och tappra försök att komma tillbaka till vardagen igen.
Norge
Ja allt har ett slut, även fast man inte vill det. Denna resa har varit över förväntnigarna och helt fantastisk tack vare all hjälp vi har fått genom glada hejjarop efter vägen, stödjande släktingar och vänner, glada och trevliga norskar, snälla vädergudar och asfaltsgudar, goa webbdesigners och sponsorer. Utan er hjälp hade vi aldrig kunnat genomföra denna underbara resa! Tack så hjärtinnerligt!
VM i tågbyte
Det här var bara början på något stort så håll utkik efter nästa äventyr på www.skidgymnasiet.ljusdal.se eller elevbloggen www.lightvalleyskiers.sportsblogg.se
hej alla glada
Ja, det har inte blivit mycket bloggande men vi har haft fullt upp med en trasig bil, träningsläger och testvecka så därför kommer det en sammanfattning och annat skoj på fredag,då vi hunnit andas ut och reflektera allt grymt som har hänt.
ses på fredag!
I morgon blir det å rulla över gränsen, på tågräls..
Hej hallå där hemma och givetvis alla Noska fans!
Hoppas att ni uppskattade våra gästbloggare från gårdagen. Det är viktigt att få synpunkter från alla vinklar och håll tycker vi! Idag har vi gjort något så roligt som att träna med gymnasiets jenter på deras rullskidsbana. Upp och ner, ner och upp... Banan som sträcker sig 5 km i den vackra terrängen bjuder på en backe som det tar ca 8 minuter att köra en intervall uppför. Och som ni alla säkert redan vet kommer det ju en utförsbacke efter en uppförsbacke så det flög om oss när vi rullade runt så att säga. Nedvarvningen efter passet blev att åka uppför backen från Meråker City på 2 km, upp till våra hus och underbara husvärdar.
Sedan blev det en sväng ned på skolan där vissa av oss hälsade på gymnasiet och vissa gick på en toppenbra föreläsning av en av tränarna på högskolan där vi bland annat fick lära oss att längdskidåkare har mer hårväxt vid svanken än andra och att skidåking faktiskt är en religion.
Några av oss åkte även till bilverkstan' för att kolla upp hur lagningsarbetet av våran fina röda buss går och det visar sig att det inte går alls, så vi får ta våra väskor och skidor och tält och alla andra "bra och ha"- saker med oss och åka tåg hem till Lightvalley!
Lagom till middagen på uppstartslägret i Harsa hittar ni oss förhoppningsvis i morgon om allt rullar på som det ska!
Ha de!
Besøk !
Vi visade dei rundt om på hybelen, och dei va imponerad over fargene vi hadde mala sjølv. Dei va serdeles overrasket til det "store" rommet til Martin, så vi endade upp der istella før sofaen. Klamt og gulligt som d va, prata tjejorna som en foss och det va ei hyggelege stund i senga! Vi fikk høre om snygge Tom Erik Henden som ei av dei svenska tjeiorna hadde falt for, och kor mycket dei gleda sei til i morgon! (Som alla snygge pojkar i meråker frydar seg for)
Tack for besøket, kram och krum från
Thomas & Martin :-)
Trönderske gjesteskibenta
Kjäm me ein uppdate fra 2/3 tå jängen som helj t på Överli. Veitjan e ferr öyeblikket på guttebesök på kurbadet, så vi tok oss friheten t å legg inn etj innlegg. Vårres inntrökk tå jängen e at däm e blid å munter. D virke som däm föle sä som heim. Stadig vekk har däm klämt t å tatt oppvasken. Happy e vi ferr d:)
I mårra e d party i bögda. Bli speinnannes å sjå om däm sler ut håret. Har hört rykter om at däm e nå verstinga på fäst, så vi gler åss.
Satse på at däm har fått etj gått inntrökk tå både åss, skolen å resten tå Meråker, så vi tru vi sjer däm ijän neste år å.
Men för denj ti, så treffes vi sekkert i skilöypa.
D vart alt ferr denj her gången.
Snakkes i bar`n:)
Anders&Petter
Fria får och exploderande däck i Norge är det "kjekt"
Det tog sin tid och efter mycket letande upptäckte vi att även Norge har internetuppkoppling så nu ska vi berätta vad som har hänt. Vi swisshade härligt ned för 6-kilometers nedförsbackar (marlene sa det mest plask om) det är inte alla som är lika hårda som Marleninen och kör "sälen" på asfalt. Äntligen nere på jorden och knappt 4 kilometer kvar händer det som bara händer på film, något går snett, inte så lite snett heller...
Högra framdäcket på våran fina följebuss exploderar och vi tror inte våra ögon när vi upptäcker att det inte bara är en liten punktering det handlar om utan hela däckmojengen är skev. Ut ur skogen kommer då en äkta Norsk gutt som plockat svamp i skogen och hjälper oss små stackars vilsna småjenter.
"Tom-Erik" som han hette såg till så att bärgare kunde komma och vi fick rulla ända fram till slutmålet, som istället för skolan blev en bilverkstad.tack Tom-Erik för din hjälteinsats! Vi citerar Monkan "Man måste vara positiv" och kan inget annat än att skratta åt vårat udda intåg i Norwäj.
Nu sitter vi hemma hos våra underbart snälla husvärdar där vi känner oss oerhört hemmastadda. Dagen har bjudit på en rundtur på skolan där vi har fått sett allt från världens tuffaste rulllskidbana med två skjutbanor,speciella rum där man endast tvättar rullskidor, gym med 15 meter i takhöjd, tyska landslaget i en inomhushall med "stuts", Tor-Arne Hetland, Frode Estil, frigående får, till konstgräsinomhus-planer med fridrottsbana runt. Detta är ett kanonställe!!!
Vi kanske blir kvar här, man vet ju aldrig om den där bussen blir lagad eller ej....
Ha de! fra deres sex skijenter
ont det gör ont men det går, vi har klarat oss rätt länge, vi börjar bli van...
Vi har nu intagit Storliens järnvägsstation efter 6 slitsamma mil från Åre. De första 7 km hade vi med oss en liftare, på inlines, iform av kusin Ida som vi även tillbringat natten hos och det tackar vi hjärtinnerligt för! Den fina vägen från Åre, där vägarbete var i full gång, bjöd på två nedförsbackar där vi hade turen att ha motvind så Marleneinen var glad. Tummen upp för glada vägarbetare som hejar glatt efter vägen!
I detta nu sitter Maleninen och Stockholmar och gosar ner glass i magen och Marleninen uttrycker i stor förvåning till hennes vän:
Den här glassen är ju fan frusen!
Lets go to Norwäääj!
Tjenna Mette-Marit nu kommer vi!
Hejdå Åre och om 8 mil Sverige! Nu drar vi till grannkommun (land) å lever loppan. Vi synes, höres och störes snart,kanske...
Våldgästning av Ullådalen
Behövs det några ord?
Stilkoll med BlondBarbro och hennes vänninnor i Åre
Keps i något coolt märke, tröja från puma, lite för stor t-shirt från adidas, shorts med häng i röven, långbyxor från adidas och gummi-skor från kaphal gäller för det manliga könet.
På grund av en stark religon i byn skall kvinnor bära heltäckande kläder och då valde vi denna overall i mönstret "någon har kräkts på blomsterängen" och ett stickat pannband sitter som grädden på löken till denna outfit.
Sedan hittade vi Tisan i hans favoritbutik där han stod och funderade över höstens nya outfit...
Chokolääääde och crouising genom Åre town
Bloggen från verkligheten sitter just nu i racebussen på väg upp i tävlingsbacken! Finnar och choklad går bra ihop!
Forskare har räknat ut att vilodagar är bra dagar.
Wohohohoh igår kväll hände det något fantastiskt! Vi fick äntligen tvätta våra svettiga kläder som det hade börjat växa svamp och små djur på. Undra om vi hade fått tagit våran mögelodling genom tullen, tveksamt, så nu är vi på säkra sidan i alla fall! Så fort vi har fått i oss vår exklusiva gröt ska vi bege oss till Åre chokladfabrik och därefter har vi ett lika späckat schema som vanligt att följa till punkt och pricka (läs: vi har ingen aning om vilka äventyr dagen kommer att bjuda på).
Vila å sitta å fila på hur vi ska krossa Norge-borgen (vi ska efter denna resa ställa upp i nöd-rims VM)
Sover du också gärna på badhus?
Söndagsfrukost på en pressening i en park, kan det bli en bättre start på dagen?! Nä skulle inte tro det! Sedan satt vi i omgångar och myste på OK/Q8:as vägtoa innan det var dags att packa om, packa ur, packa i, packa på och packa full bussen igen.
Then vi rullade iväg på vägen som tog oss till Hålland där vi funderade om vi verkligen hade läst kartan rätt och var på väg mot rätt land. Men när vi åkte igenom Brattland "Brat-Land" och Sumelisump började känna sig hemma hade vi ingen tvekan längre. Efter 2,5 mil tågade vi sedan in i Åre och Sump började genast kolla upp tunnelbanetider i Lill-Stockholm men den enda tidtabell var till kabinbanan och uppe på skutan finns ju ingen HM butik.
Vi tuffade sedan ned rätt ner till Åre strand där Malin från en annan del av Köping stod redo med gourmémiddag (pasta och tomatsås) med efterätt såklart. Like it a lot!!! Mätta och glada dansade vi runt bussen några varv till riktig popig musik för att ladda upp inför resans (21 timmar effektiv åkning!) hitills fräshaste upplevelse! BAD PÅ (svindyra) HOLIDAY CLUB! Alla barn plaskade glatt runt och lekte i flera timmar. Vissa uppskattade badet mer än andra när vi äldre i eliten hittade fjunisarna Monkan och Sump sovandes som små tussar i solstolarna.
Nu är vi tillbaka i vackra Järpen där vi ska få tillbringa natten hos vårat största och trevligaste fan Elin Axlund. Tummen upp för gästvänliga trevliga unga kvinnor från Hudiksvall! Får se vem som vaknar i natt och har ned något vackert av glas eller hur många slag Barbro får av gängmedlemmar som försöker tysta hennes snarkningar.
I morgon blir det chokladprovning och en hel dags vila i vackra Åre!
Tjo hopp snart ser vi en norsk fjälltopp!
Sömnig Söndag i Sebbes Säng
GOOOOOD MORGOOON! tro det eller ej men dagen till ära tog vi lite sovmorgon för en gångs skull även fast vissa var klavakna vid halv 8 som vanligt. Nu ska vi lämna Bebbe-Björn med gråt i halsen och bege oss ner i pyjamasen och äta frukost vid våra fina bänkar mitt emot OK/Q8. Men här i Järpen blir inga barn gjorda så vi ska fortsätta rulla i solsken till Åre! Läste ni? Strålande solsken!
"Vackert väder, ser man Norge, ser ut som hemma, men det är ett annet land" citerat av Olle i Pistvakt från den gamla godingen och slagdängan "Skoterled" från 90-talet
Att studera en röv i 4 timmar och 50 minuter
Vi ber så hemskt mycket och lite mer om ursäkt för dagens dåliga uppdatering och hoppas att ni inte har gått runt och oroat er hela dagen. Lunchen tillbringades nämligen på ett pitoreskt avlägset ställe någonstans efter Hallen (vi kom inte längre än till farstun) där upkopplingen till cybernätet inte var den bästa. Men vi ska nu gottgöra för denna lilla bloggkatastrof genom att i korthet försöka att förklara denna högst spännande dag!
Okej, vi är inte i Vålådalen, vi jobbar inte med att åka grusväg så vi fick planera om vår högst välplanerade dag och styra kosan mot Järpen där vi nu befinner oss hos den högst gästvänliga unge mannen Sebastian Högdahl i hans extremt mysiga etta med sjöutsikt. Tummen upp för gäsvänliga unga män från Hudiksvall!
Vi åkte "fort som fan" med Ronny (Ragge befann sig i grannkommunen) ut ur Myrviken genom heltrevliga ställen som Höla och Hallen där ordvitsarna rullade som chokladbollar. Det blev ett stopp efter lagom tid vid en träsksjö nära Våge där vi bjöds på chips och blåbärssoppa till förrätt, carbonarasås med pasta till huvudrätt och allt avslutades med cocktailfrukt, allt detta tillagat av våran super-duper kock och chaufför Malin Landerdahl. Utan henne skulle vi nog leva på grankottar och sova i diken. På vägen mötte vi även två rullskidsåkare och en brosha i reflexväst:
Sedan blev det en sjudundrandes skaterundra till Järpen som testade vårat förhållande till max. Det började glatt å trevligt med sol och värme och många skratt. Sen blev det andra bullar när vi närmade oss Ocke. Vi hatar Ocke, eller ogillar stället starkt efter vad vädret och avsaknad av skyltar gjorde mot oss. Efter världens åskväder och hagelskur kände vi oss lite lagom roade och när vi hittat en bänk och en gubbe i Mörsil som förklarat för oss (6 kvinnor som tillfälligt befann sig i klimakteriet) att det endast var 2 mil kvar till Järpen. Då släpptes helvetet lös. Barbro och humoreliten började asgarva medan Erikssson åkte iväg tårögd och irriterad, medan supelisump fortsatte klaga på sin onda arm som förföljt henne i en halvtimme då hon insett att hennes vägval skulle varit det bästa... Några hundra meter senare fick vi se skylten..där det stod att det endast var 1 mil kvar och Landerdahl var inte sen att mata oss med bullar och choklad samtidigt som vi nu glada och lättade stod och pratade med finbesök i form av föredetta Ljusdalingar (Emma och Markus). Inte kunde det blivit trevligare!
Sedan for vi gladare än någonsin (speciellt Sumelisump som förvandlats till en örn med lätta eagles-rullisar). Av någon anledning försvann hennes armont i samma veva..mystiskt! Middagen avnjöts senare halv tio på kvällen på finfina parkbänkar i Järpen city med finbesök i form av pistmaskinisten "Atjo" från Östterike som berättade ett och annat om hur skidgymnasiet i Järpen fungerar på riktigt! mmmmm vi vet, att ni inte vet, att alla vet snart!
I morgon är en annan dag med nya äventyr! Förhoppningsvis på ett bad i Åre där vi ska bli fräshigast i Jämtland!
Puss å kläm, Langrenn 
En natt på herrarnas
Lampor med rörelsesensorer är himla kul när sju trötta och fnissiga brudar ska försöka slumra in. Så fort någon rörde sig det minsta drog alla lysen i hela byggnaden igång och vi fick försöka ligga stilla i 5 minuter igen (vilket var mycket svårt när man ligger och har askalas) Efter en bra stund slocknade lampan tillslut. Å då plötsligt vaknar Monica upp ur sin skönhetssömn och rätt som det är sätter sig upp!
-Neeeeeej Monkan! Lägg dig ner! skriker humroeliten som just börjat sluta dra sina skämt och övervägt att sova.
Nu ska vi häva i oss massa go frukost och hoppas att solen ska falsha sig någon gång under dagen. Vårat mål för dagen blir att övernatta någonstans i närheten av Vålådalen. Så se upp alla renar och samer för nu kommer vi!!!!!
VÅGA ÄTA! TUFFT Å VARA TJOCK!
På en väg nära dig!
Är det någon därute i landet som vet om det är asfalterat på vägen till Vålådalen?
Tjo tjim här blev det inge mer rim!
Äre fotbollscup här elle?
The Rullers
Ica-Häng
Fredagmys!
Myrvikens camping visar sig vara en riktig höjdare! Inte trodde vi att ett omklädningsrum med dusch bredvid en fotbollsplan skulle vara ett pefekt sovställe för ett gäng blöta katter från Ljusdal! Vi har alltså hittat ett omklädningsrum som vi tänkte tillbringa natten att slagga i (campingens två gäster och deras lilla katt har godkänt våran ockuppering)
Dagens andra etapp gick mellan Svenstavik "Svensta" (som placet kallas av en viss jämtska) till Myrviken, en tripp på 3 mil. Under vägen såg vi Dalai Lama (eller en hjord lamadjur) , tuppar (Tjädrar av trä) och en och annan livsfarlig häst.
Marleninen uppskattade dagens asfalt på väg 300 någonting och utbrast:
Marleninen: -Gud vilken frisk asfalt!
Sofia: -Va? vad sa du?
Marleninen: -Ja du förstår väl vad jag menar! den är nice typ!
Dagens hejjarklack bestod av en fabror som stannade och pratade med oss:
Farbror: - Vad är ni för ena?
Rullers: - vi är från Ljusdals Skidgymnasium! vi har åkt därifrån och ska till Norge.
Farbror: - Det tror jag inte på!
Rullers: - Jo vi ska till Myrviken nu!
Farbror: - Ska ni ha skjuts?
Vi tackade glatt men bestämt nej till erbjudandet och åkte vidare. Sen började backarna och i backen som var backigast hände det igen! En spets till gick, denna gång orsakat av Sofia "gaspedalen" Lind.
Ner i sista backen mot myrviken fick Barbro en akut sockerdipp och när hon fick syn på Ica-nära, fomligen flög hon in i affären och grävde på sig bakelser som hon glatt grävde i sig. Lokalbefolkningen blev helt till sig av vårat besök och började fota och lät oss rulla runt i hela butiken. Sumpan hittade snabbt en påse chips och dipp som sedan avnjöts i vårat basecamp blötafotbollsstrumpor- land.
Vi ger tummen upp för basecamp blötafotbollsstrumpor- land eftersom vi slipper regnet som faller ner utanför i viken med myror. Å nu ska vi slänga ut våra härliga madrasser längs golvet (Monica funderar starkt på att sova på massagebordet). Stora delar av gänget kommer troligtvis drömma om våran vilodag i Åre som kommer att bestå av chokladprovning på chokladfabriken om allt går som vi vill!
God natt stakandes på en väg som är platt!
Ps. Hjärtliga hälsningar till er, våra största fans som hänger på våran blogg dagarna till ända, vi tycker om er!
Vi har varit ut i dag våra små fejs och vi, alla dubbelhakorna, stavar och pjäxorna!
Guldbyn! Åsarna! kom vi till efter 2,5 mils härlig och pigg åkning där Marleninen var piggast. Packningen av tält och fixning av frukost tog även idag 2 timmar men har man semester så har man!
Lagom efter intåget i byn möttes vi av Åsarna-Urban som genast smickrade oss med att säga att björnar inte var något vi behövde vara rädda för med tanke på hur gott vi inte luktade. För övrigt gav han oss en massa andra bra tips inför fortsättningen som vi tackar hjärtinnerligt för. Tummen upp för Åsarna-Urban. Wassberg lyste med sin frånvaro liksom Ottosson men vi höll tillbaka tårarna och fortsatte mot Svenstavik.
Å där kom det! det första spetsbrottet! Orsakat av Lina Hultin som blev så glad när hon fick syn på Dollar-store att hon full av glädje tryckte ner stavspetsen lite för hårt i asfalten på väg 45.
Dollarstore invarderades därefter av 6 pjäxklädda damer som med raska steg gick rakt fram till godis-avdelingen. (marleninen satsade på strumpor eftersom hennes börjar ta slut)
Salthalten i Svenstviks avlopp höjdes rejält efter att vi träffat Urbans fru och en trevlig prick i grön tröja som lät oss duscha på Bergs Gymnasium.
Nu sitter vi på en restaurang med ett svåruttalat norrlänskt namn och har nyss tyrckt i oss potatisgratäng och kött med efterätt till. Mumsfilibubblan. Monkan sover för övrigt på bordet i detta nu och övriga gänget läser svallerblaskor. Snart styr vi kosan mot Myrviken, skönt att det bara är 2,5 mil dit eftersom att himlen har öppnat sig och solen lyser med sin frånvaro. Men vem har dött av lite regn. Om vi får syn på Storsjöodjuret lovar vi att ta en bild, Marleninen lovar även att ta bilder på alla björnar hon ser så ni kan vara lugna.Till kvällen ska vi även försöka svara på läsarnas frågor.
Nu ska vi roa er med Svenstaviks inne och ute lista:
Inne:
-Rosa hår och lila tajts
-Skjorta och oranga Vägverket-byxor
-Rullator
Ute:
-Solkräm (so last day)
-Ukrainare
-Badplatser
Lets go to Myrviken!!!!!!!!!!!!!!
"Tältet blåste ända bort till Svenstavik"
God morgon pudding! sitter du där å dallrar? Nu har vi mosat i oss frukost och ska snart bege oss iväg 4 mil mot Svenstavik. Hopppas att Ukrainarna slutar förfölja Finskan snart...
See ya later!.
